Nu har puppisarna blivit 9 dagar. Hela gänget växer frodas som valpar ska.

Mamma Quinta sköter dem på ett förträffligt sätt och är väldigt stolt över sina små. Hon börjar tycka det är lite långtråkigt och ser nu gärna besök på rummet från labbarna Scilla o Käck. Det är härligt att se hur de andra två tikarna spanar in valparna men respekterar Quinta på ett så självklart sätt. Lite avundsjuka är de nog på att Quinta får så mycket mer mat än de. Är man labrador så handlar ju tillvaron mycket om mat  . 

Trots att valparna är så små och mest sover så går det att sitta som trollbunden och titta på dem hur länge som helst. Deras förnöjsamma knorranden, gäspningar, behagfulla sträckningar som plötsligt slår om till frenetisk aktivitet i letandet efter en plats vid mjölkbaren och sedan slumra till igen, det är rena rama stressmedecinen. Svårt att fösrstå att om några veckor så är det små huliganer som anfaller hälsenor i flock. Men var tid har sin charm och hälsenorna läker...

  /E